Serviceanalys som projekt

2016 fick Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) projektmedel genom landsbygdsprogrammet för att leda ett projekt där syftet var att utveckla applikationen Pipos Serviceanalys. På den här sidan har vi samlat en redogörelse för vad som har hänt med tjänsten och vilka aktiviteter som genomförts under projekttiden.

2017 överfördes den ofärdiga applikationen och projektet till Tillväxtverket. Från och med 1 januari 2021 övergick själva applikationen i förvaltning hos Tillväxtverket. 31 mars 2021 avvecklas projektet formellt med en slutredovisning och slutrapport för Jordbruksverket.

Från projektidé till genomförande

Vid projektstart saknades en tjänst med information om tillgången till kommersiell service för aktörer som arbetar med kommersiell service runt om i landet. Antagandet var att en sådan tjänst skulle effektivisera och underlätta handläggningen av servicerelaterade ärenden. Den skulle även kunna leda till bättre samverkan mellan aktörer, som arbetar med servicefrågor, på olika administrativa nivåer inom offentlig sektor.

Det övergripande målet med utvecklingsprojektet var att effektivisera och underlätta planering, handläggning och uppföljning inom det strategiska arbetet kring kommersiell service - ett arbete som bedrivs hos nationella myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner.
Genom att stärka samordningen mellan och öka analysförmågan hos landets servicehandläggare och planerare, skulle bättre förutsättningar skapas för välriktade servicelösningar. Det här skulle i sin tur ge människor och företag möjlighet att bo och verka i hela landet.

Projektet har därefter under fem år gått ut på att utveckla en hållbar teknisk lösning och administration kring en webbaserad kartapplikation. Med hjälp av den kan användare presentera och analysera tillgång och tillgänglighet till kommersiell service. Kartapplikationen är efter projektgenomförandet tillgänglig för ett 600-tal användare inom offentlig sektor. Den förvaltas av Tillväxtverket och heter Pipos Serviceanalys.

Aktiviteter och resultat

Övergripande har vi under projekttiden utvecklat en webbaserad tjänst för presentation, analys och redigering av servicedata. Vi har byggt upp en organisation och rutiner för uppdatering av data och genom support- och utbildningsinsater har vi byggt upp ett nätverk och en bas av användare runt om i hela landet.

Vidare har vi tagit fram en webbplats. Syftet med den är att sprida information kring projekt och förvaltning. Vi har även upprättat en förvaltningsplan för den fortsatta förvaltningen av tjänsten. Det är via Tillväxtverkets årliga regleringsbrev genom regionala anslaget myndigheten får medel för att förvalta systemet.

Projektets aktiviteter kan i huvudsak beskrivas enligt uppdelningen nedan. Det är svårt att beskriva precis alla aktiviteter som genomförts under projekttiden eftersom arbetet är både omfattande och komplext. Därför har vi valt att nedan lista aktiviteter och resultat i punktlistor under respektive rubrik. I listorna kan du även gå vidare till beskrivningar och funktioner som är tillgängliga på Pipos webbplats.

Teknisk applikationsutveckling för Serviceanalys

Stora mängder teknisk utveckling har genomförts för att möta krav och önskemål och för att upprätthålla en hållbar och välfungerande applikation.

  • Utveckling och implementering av databasstruktur.
  • Utveckling av logik, funktion och gränssnitt för visualisering, selektering, sortering, filtrering och editering av Piposdata.
  • Upprätta teknik för publicering av öppna data från databasen.
  • Utveckling av logik, funktion och gränssnitt för användaradministration, inloggningsförfarande samt förändringshistorik.
  • Kontinuerligt moderniserat bakomliggande av ramverk för både back-end och front-end för applikationen.
  • Införande av Continues Deployment (kedja av automatiska tester och kontroller samt automatisk driftsättning).
  • Övergång till molnbaserad microservicemiljö.
  • Upprättande av rutiner för att säkerställa kontinuerlig loggning av aktiviteter och backup av system.
  • Upprättande av rutiner för att automatiskt analysera och åtgärda kapacitetsproblem.
  • Upprättande av övervakningssystem och automatiska tester för att identifiera tekniska och logiska fel och brister i och mellan delarna i systemet.
  • Utveckling av lagring och presentation av historiska data.
  • Utveckling av olika exportfunktioner av Serviceanalys data och analyser från gränssnittet.
  • Utveckling av utskriftsfunktionalitet.
  • Utveckling av funktion och design av formulär för användarfeedback samt koppling till Tillväxtverkets ärendehanteringssystem.
  • Dokumentation av teknisk miljö, databas, API:er och teststrategi.

Metodutveckling och tillämpning av tillgänglighetberäkningar

Vi har utvecklat metoderna som ligger till grund för beräkningarna om tillgänglighet till olika typer av service i Serviceanalys.

  • Metodutveckling för beräkning och illustration av tillgänglighetsbaserade upptagningsområden och statistik över olika populationers medelavstånd och fördelning i olika tillgänglighetskategorier.
  • Metodutveckling och upprättande av rutiner för att hantera tillgänglighet i skärgårdsmiljöer.
  • Utveckling av beräkningar och illustrationer av köravstånd mellan olika servicepunkter.
  • Upprättande av rutiner för att göra och grafiskt presentera resultat av "on the fly" beräkningar av tillgänglighet till olika servicetyper.

Designutveckling för funktion och presentation

Designen har tagits fram och utvecklats för att användarna enkelt ska kunna navigera runt och förstå innehållet i tjänsten.

  • Egen utveckling av funktion och design för interpolerade kartlager.
  • Utveckling och design av klustersymboler, diagram och legender.
  • Införande av ikonbaserade verktygsknappar.
  • Uppdatering och anpassning av gränssnitt efter Tillväxtverkets grafiska profil.
  • Översyn och anpassning av funktion och gränssnitt enligt WCAG-riktlinjerna.
  • Anpassningar i informationsinnehåll med anledning av covid-19.

Utveckling av insamling och kvalitetssäkringsmetoder

Vi har lagt mycket tid på att hitta bra lösningar för att hämta data från olika leverantörer. Lägga in och matcha den mot vår egen databas och att knyta ihop våra data över tid.

  • Metodutveckling för att kvalitetssäkra och harmonisera historiska service- och befolkningsdata.
  • Metodutveckling för att automatisera insamling och matchning av framtida servicedata.
  • Upprättande av rutiner för att automatiskt hämta servicedata från externa uppgiftsleverantörer.
  • Upprättande av eget API som möjliggör för externa uppgiftsleverantörer att själva uppdatera data i databasen.
  • Upprättande av rutiner för att importera, kvalitetssäkra och kvalitetsförbättra nya versioner av befolkning och vägdata.

Utveckling av kommunikation och dialog med användarna

Vi har tagit utvecklat fler sätt att kommunicera och informera våra användare om vad som händer i projektet.

Support- och utbildningsinsatser

Vi har haft löpande utbildning och supporthantering för att stötta och instruera användare och blivande användare om systemet.

Genomlysningar och skrivningar av juridiska aspekter i förhållande till data och användare

Juridiska frågor har tagits upp och dokumenterats.

  • Översyn och anpassning av funktion och gränssnitt enligt nya GDPR-riktlinjer.
  • Genomförande av säkerhetsanalys för att utröna risker och utvecklingsområden i förhållande till Sveriges nationella säkerhet.
  • Upprättande och publicering av användarvillkor för Serviceanalys.

Regelbundna dialoger, förhandlingar och upphandlingar med dataleverantörer

Regelbunden dialog med ett antal leverantörer har utförts och fortsätter pågå.

  • SCB (befolkningsstatistik och tätortsavgränsningar).
  • Trafikverket (nationella vägdatabasen).
  • Trafikanalys (beräkning av koldioxidutsläpp utifrån undersökningar om resvanor).
  • Lantmäteriet (adressregister).
  • Open Streetmap (bakgrundskarta).
  • Aktuella kreditinstitut (data om kontantuttag).
  • Aktuella kreditinstitut (data om betalningsförmedling).
  • Aktuella kreditinstitut (data om dagskasseinsättning).
  • Delfi marknadspartner AB (data om dagligvarubutiker ).
  • Läkemedelsverket (data om apotek och apoteksombud) .
  • Post- och telestyrelsen (data om post- och paketombud).
  • Post- och telestyrelsen (data om bredbandstillgång).

Dokumentation och spridning av projektets resultat

Projektet har dokumenterats och spridits i olika forum.

  • Via pipos.se.
  • Via Tillväxtverkets Confluense och Jira.
  • Via gruppen Grundläggande betaltjänster i Länsstyrelsens projectplace (sluten grupp).
  • Via Tillväxtverkets hemsida för Landsbygdsprogrammets projektbeskrivningar.
  • Via Sharepointgruppen Kommersiell service hos Tillväxtverket (sluten grupp).
  • Via förvaltningsplan för Serviceanalys.

Projektledning och projektadministration

  • Kommunikation med projektadministrationen.
  • Ansökande av utbetalning av medel via Jordbruksverkets portal cirka två gånger per år.
  • Delrapporteringar av projektet cirka två gånger per år.
  • Ansökan om förändringar av projektinnehåll två gånger.
  • Ansökan om projektförlängning två gånger.
  • Skrivande av ansökan om slututbetalning och skrivande av slutrapport.

Kontakt

Du kan alltid kontakta oss om du har frågor, vill veta mer eller behöver få något förtydligat.