Beräkningsmetoder för tillgänglighet

I Pipos kan du göra analyser av geografisk tillgänglighet med olika metoder.

Hur mäter man geografisk tillgänglighet?

Det finns inget enkelt svar på detta. I Pipos kan du analysera geografisk tillgänglighet utifrån tre metoder. Vår förhoppning är att detta ger dig som användare en bättre helhetsbild.

Nedan beskrivs metoderna närmare.

Närmaste

Den första metoden mäter avstånd till den närmaste målplatsen. Beräkningar med denna metod sker på lite olika sätt beroende på vilket specifikt färdsätt som ställs in (bil, cykel, gång), men huvudprincipen är samma. Denna metod mäter det faktiska avståndet mellan två definierade start-och målplatser. Resultatet är tillgänglighetsmått som uttrycks i minuter eller kilometer. Metoden är relativt intuitiv och särskilt värdefullt för att analysera tillgänglighet när själva avståndet är den intressantaste faktorn.

Metoden är tillgänglig i Kontantanalys (kilometer), Serviceanalys (minuter/kilometer) och Regionalanalys (minuter).

Om du väljer bil som färdsätt och om startplatsen och närmaste målplats ligger i samma 250-metersruta, tilldelas rutan ett standardvärde för tillgänglighet på 60 sekunder respektive 60 meter. Dessa är de lägsta möjliga värdena för närmaste-metoden. Anledningen till detta är i första hand att undvika att beräkna orealistiska värden som 0 meter eller 0 sekunder. På grund av dataupplösningen är det också omöjligt att avgöra exakt vart start- och målpunkten ligger inom en 250-metersruta. Det blir då naturligare att välja ett lägsta standardvärde som täcker dessa speciella beräkningsfall där start- och målplatser ligger tätt intill varandra. Principen kommer att implementeras successivt för flera färdsätt.

Utbud

Den andra metoden grundar sig i närmaste-metoden men beaktar, utöver avstånd, även utbudet (antalet målplatser) i ett geografiskt område. Metoden är särskilt relevant när mängden målplatser är en viktig faktor att tar hänsyn till. Till exempel om du vill analysera tillgänglighet till apotek utifrån ett sårbarhetsperspektiv. Med denna metod får geografiska områden som har nära flera apotek ett betydligt högre tillgänglighetsvärde jämfört till områden som har nära till ett enda apotek. Resultatet är tillgänglighetsmått som uttrycks som ett index, vilket gör det möjligt, till skillnad mot närmaste-metoden, att kombinera målplatser av olika slag men även flera färdsätt samtidigt (bil, kollektivtrafik, cykel,gång).

Då resultatet uttrycks som ett index går det inte att utläsa i absoluta siffror, såsom i närmaste-metoden, utan du behöver jämföra det med ett annat geografiskt område för att kunna utvärdera tillgängligheten.

Du kan läsa i detalj om hur index är utformat kan du läsa mer om här. Länk till annan webbplats.Metoden är tillgänglig endast i Regionalanalys.

Beteende

Den tredje metoden skapar ett index som, förutom tidsavstånd och utbud, försöker ta hänsyn till beteenden och förutsättningar hos de folkbokförda (startplatser) som ska förflytta sig till målplatser. Detta innebär att metoden försöker beakta ytterligare faktorer som påverkar resvanor och resmöjligheter såsom bränslepriser, hushållens tillgång till bil, kollektivtrafikskostnader med mera. Även för denna metod är det möjligt att kombinera flera färdsätt och flera målplatser. Metoden innehåller alltså flertalet kombinerade variabler och försöker väga in vilka förutsättningar som finns för att resa till olika mål, vilket gör den till den mest komplexa beräkningsmetoden i Pipos.

Då resultatet uttrycks som ett index går det inte att utläsa i absoluta siffror, såsom i närmaste-metoden, utan du behöver jämföra det med ett annat geografiskt område för att kunna utvärdera tillgängligheten.

Metoden rekommenderas för avancerade utvärderingar av tillgänglighet. Du kan läsa mer om den här typen av index här. Länk till annan webbplats. Metoden är tillgänglig endast i Regionalanalys.