Om Pipos beräkningar
Här kan du läsa övergripande om de beräkningar som ligger som grund i Pipos-plattformen.
Pipos huvudfokus - tillgänglighetsberäkningar
Tillgänglighet i Pipos handlar framför allt om avstånden mellan olika företeelser, men också om utbud och hur lätt eller svårt det är att ta sig dit.
Beräkningsmetoder
I Pipos tjänster beräknas tillgänglighet i geografiska områden med lite olika metoder. Man kan se det som tre olika nivåer där varje nivå är lite mer avancerad än den tidigare.
I Kontantanalys och Serviceanalys beräknas avstånd från en startplats till närmaste målplats i kilometer eller minuter.
I Regionalanalys kan man även välja att ta hänsyn till utbudet (antalet målplatser i närheten). Förutom att titta på närmaste avstånd och utbud, kan man slutligen också lägga till perspektivet om beteenden och förutsättningar hos de personer som förflyttar sig mellan olika platser. Dessa två metoder ger resultat som redovisas som ett index.
Färdsätt
Tillgänglighet kan mätas med olika färdsätt: bil, kollektivtrafik, cykel och gång.
I Serviceanalys och Kontantanalys används endast bil. I Regionalanalys används alla fyra färdsätten.
Bil
För färdsättet Bil används tillgänglighetsvägnätet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från nationella vägdatabasen, NVDB, för att beräkna kortaste (i kilometer) alternativt snabbaste (i minuter) vägen. För att beräkna snabbaste vägen tar man hänsyn till vägarnas hastighetsbegränsningar.
Kollektivtrafik
För färdsättet Kollektivtrafik används data från GTFS Sweden 2 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att beräkna snabbaste vägen. Hänsyn tas till tidtabeller och eventuella byten mellan olika hållplatser. Här ingår även att man behöver kunna gå mellan hållplatserna för att ta sig vidare vilket gör att denna modell kombineras med en modell för gång, se Gång längre ner.
Cykel
För färdsättet Cykel används tillgänglighetsvägnätet från nationella vägdatabasen, NVDB, för att beräkna kortaste alternativt snabbaste vägen. Då används samma vägar som för bil. Vid beräkning av tidsavstånd med cykel sätts hastigheten på vägarna till 16 km/h för att spegla hastigheten för cykel.
Gång
Färdsättet Gång beräknas fågelvägen för att beräkna kortaste alternativt snabbaste vägen. Vid beräkning av tidsavstånd med gång sätts en generell gånghastighet på 4.8 km/h.
Start- och målplatser
För att beräkna tillgänglighet behövs minst en startplats och en målplats. Startplatserna får då ett tillgänglighetsvärde i förhållande till målplatserna.
Startplatser är alltid 250-metersrutor (ett undantag är en funktion i Serviceanalys för att mäta avstånd mellan två servicar - då används punkter som både start- och målplats). Rutorna är inte synliga för dig som användare men de representerar ett område på 250x250 meter i verkligheten och innehåller data om olika företeelser. I Kontantanalys och Regionalanalys använder man rutor som innehåller folkbokförda som startplatser. I Serviceanalys använder man rutor som innehåller folkbokförda eller arbetsställen som startplatser. Läs mer om startplatser här.
Målplatser är punkter i Serviceanalys och Kontantanalys medan det i Regionalanalys är 250-metersrutor. Punkterna speglar den faktiska geografiska placeringen av företeelserna medan 250-metersrutorna sammanställer de företeelser som finns inom rutan. Läs mer om målplatser här.
Anslutningar
Används bil eller cykel som färdsätt så behöver startplatserna anslutas till vägnätet. Detta görs genom att hitta den närmaste vägen inom 300 meter från 250-metersrutans mittpunkt. Avståndet (kilometer eller minuter i gånghastighet) för att ansluta till vägen inkluderas i beräkningen. Om ingen väg hittas inom 300 meter, och om rutan inte ligger på en ö utan fast landförbindelse (läs mer under Öar längre ner), fördubblas sökradien tills det allmänna vägnätet hittas och rutan kan anslutas.
Används kollektivtrafik som färdsätt så behöver startplatserna anslutas till hållplatser. Detta sker genom att man beräknar fågelavstånd från 250-metersrutans mittpunkt till hållplatsen. Avståndet (minuter i gånghastighet) för att ansluta till hållplatsen inkluderas i beräkningen.
Används gång som färdsätt behövs ingen anslutning eftersom man då beräknar direkt fågelavstånd (kilometer eller minuter i gånghastighet) mellan start- och målrutornas mittpunkter.
Transportnät
Tillgänglighetsvägnät, NVDB
Tillgänglighetsvägnätet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som används i Pipos tjänster hämtas årligen från nationella vägdatabasen, NVDB. Vid beräkning av tidsavstånd med bil används de hastighetsbegränsningar som råder inom vägnätet. Både statliga, kommunala och enskilda vägar ingår. Ingen hänsyn till trängselfaktor tas eftersom det inte redovisas i tillgänglighetsvägnätet.
Vissa färjeleder tas bort av oss i efterhand eftersom de inte anses vara en del av det allmänna vägnätet. Kvarvarande färjeleder får en hastighet på 6 km/h. Läs mer om färjeleder längre ner.
GTFS Sweden 2
Uppgifter gällande kollektivtrafik används i Regionalanalys och hämtas från GTFS Sweden 2 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Uppgifterna avser den 20 september 2023. Detta anses spegla ett normalläge för turtäthet och förbindelser. Uppgifterna används för att genomföra beräkningar på kollektivtrafik för samtliga år och avser kollektivtrafikens hållplatser och tidtabeller för buss, tåg, spårvagn med flera, för de operatörer som är anslutna till Trafiklab.
Färjeleder
Följande färjeleder tas bort från tillgänglighetsvägnätet då de inte anses vara en del av det allmänna vägnätet.
- Brännö, Styrsö, Donsö och Vrångö
- Grötö-Öckerö
- Storekalv, Åsstol
- Brömmö
- Valen
- Marsstrand
- Ulvön
- Tisenö
- Färjeleder till utlandet
Öar
Pipos tjänster innehåller ett skikt med 250-metersrutor som specifikt identifierar öar utan fast landförbindelse. Med detta avses naturliga markområden större än 9 kvm omringande av vatten enligt Lantmäteriets Topografi 50 och som saknar fast landsförbindelse i form av bro, tunnel eller färjeleder.
Rutor klassas som öar om deras yta i större utsträckning består av ö än av fastland eller i större utsträckning av ö än av vatten. Ifall folkbokförda finns i rutan kontrolleras även bostadsbyggnader från Lantmäteriet. Saknas bostadsbyggnader på den del av rutan som täcker ön klassas den inte som en ö utan räknas till fastlandet.
Varje gång befolkningen uppdateras i Pipos görs denna kontroll mot öskiktet.
För rutor som klassas som öar gäller en särskild anslutningsregel. Om ingen väg hittas inom 300 meter från dessa rutors mittpunkter sker ingen anslutning. Se nedan om Icke anslutna rutor.
Icke anslutna rutor
Rutor som klassas som öar (det vill säga att de ligger på öar som inte har någon bro, tunnel eller färjeled till det allmänna vägnätet) och som saknar nåbara målplatser utesluts från beräkningarna. Även rutor som klassas som öar och som inte hittar någon väg inom 300 meter utesluts. Detta innebär att det inte går att beräkna tillgängligheten för eventuella folkbokförda och arbetsställen belägna i rutorna.
Sekretess
I Pipos tjänster finns en sekretessfunktion för att säkerställa att enskilda individer eller företag inte kan röjas. Läs mer om hur det fungerar här.
Koordinatsystem
Det koordinatsystem som används i alla Pipos tjänster är SWEREF 99.
Tolkning av resultat
Ovanstående beskrivningar handlar främst om det som sker i bakgrunden när du jobbar i Pipos tjänster. Resultatet av allt detta blir att du som användare kan få fram beräkningsresultat som visualiseras på olika sätt beroende på vilken tjänst du använder.
I Pipos kan du ta fram olika geografiska områden att titta närmare på. Där kan du till exempel se hur tillgängligheten till olika företeelser ser ut i området utifrån de olika beräkningsmetoderna. Uppgifterna du får tillbaka sammanställs från de 250-metersrutor som fångas av ditt valda område.
Exempel på en tillgänglighetsberäkning kan vara att titta på hur många folkbokförda (vars placering då räknas som startplatser) som har längre eller kortare än en viss avståndsgräns till närmaste kontantuttag (målplats).
Ett annat exempel är medelavstånd som skulle kunna motsvara ett genomsnittligt avstånd till paketutlämning (målplatser) för arbetsställen (startplatser) inom området.
Ytterligare ett exempel är tillgänglighetsindex som beskriver hur låg eller hög tillgängligheten är till exempelvis sjukvård (målplatser) för folkbokförda (startplatser).
Resultatet av beräkningarna är alltid oberoende av administrativa områden eftersom vi inte tar hänsyn till dessa gränser i beräkningarna. Med detta menas att man kan ta fram hur tillgängligheten i till exempel Östersunds kommun ser ut men att vissa målplatser man mäter till då kan ligga i andra kommuner.

